När lilla Chipp gick bort så bara MÅSTE ju Tacko få en ny kompis.
Chipps uppfödare lovade oss en ny valp men såklart kunde vi inte
vänta tills det var dags för en ny valpkull så när vi såg annonsen
från Carin (Windcrest) så var vi snabba att ringa och åka och titta
iallfall. Titta!?? Hur kan man titta på en sheltievalp utan att smälta
helt?? Inte vi iallfall.
Lilla Nisse (som han hette då) hade varit en kort tid hos en annan
familj som (tur för oss men synd om dom) blev allergiska.
Nisse blev Witas.. (han har en vit framtass).. och allas kelgris.
Tacko var överlycklig, Bella var överlycklig och vi var överlyckliga.
Vilket litet charmtroll! Med betoning på litet. Witas är så liten och
söt så man kan tro att han är en tik. Han är verkligen en gosehund,
har ett otroligt psyke; stor hund i litet format. Otroligt vaksam och
pigg - ska vara med överallt, vaktar och kollar allting.

Witas tycker om ALLA människor och hoppar gärna upp i knät på
besökare. Det spelar ingen roll om det är första gången dom ses -
Witas vill kela och bli klappad av alla. Men mest av matte förstås!
Han kan även säga ifrån! Och då mest till Tacko - dom ryker ihop
lite då och då men blir snart vänner.
För det mesta är det Witas som startar alla lekar och spring ute. Han är
otroligt snabb och tröttar ut dom andra.  Tålig är han också; Bonzo
drar honom i svansen, slänger runt honom och biter (förut med vassa
valptänder) och han finner sig i allt. Men såklart säger han ifrån till
Bonzo ibland... det är han som bestämmer minsann.

Witas tycker inte om
- när nån annan hund kommer för nära matskålen
- när Bella tar upp hela mattes säng

Vi har ställt ut Witas en gång - han fick en fin rosett. Tyvärr är han
för liten (för rasstandaren alltså) så det blir inga fler utställningar men
vi vet ju iallfall hur gullig och fin han är.

Witas stamtavla