Vi skaffade Tacko för att vår lilla Chipp (se "Till Minne") skulle få en kompis och för att vi börjat älska rasen.  Tacko var 6 månader när
vi hämtade honom hos Barbro (Bewelys) - det var meningen att han
skulle användas till avel hos henne - han är en Lundecockare och det väl alla sheltievänner vad det vill säga! Men Tacko blev för stor och sen trivdes han inte riktigt i flocken.
Tacko är född hos Anne-Lee (Morlingtons), en jättegullig tjej som vi fortfarande har god kontakt med och som hjälper oss med goda råd och stöttar oss.
För goda råd behöver vi ibland. Tacko är en mycket bestämd och
lite dominant herre men samtidigt också otroligt kelen och mjuk. Han
är också den av våra sheltie som är mest lättlärd och lydig (när han vill)

Och så LEVNADSGLAD! Lika lycklig varje morgon när han vaknar...
Han visar verkligen att han tycker om matte & husse. Och vi
älskar honom såklart- det går bara inte att låta bli.


Tacko tycker om
- att äta (all mat inkl bantarfoder)
- sitta i knät
-  skälla på alla som går förbi
- ligga på mattes huvudkudde på nätterna
- Joakim (utan mopedhjälm) - se bild på Joakims sida!
 - Viktor
-  att få smakbitar från matbordet /han tigger sååå fint
- att springa och sprätta i skogen (helst långt från matte o husse)
- att retas med Witas och Truls
- pussa "mamma" Bella

Tacko tycker inte om
- de som går förbi utanför tomten
- när det ringer på dörren
- Joakim med mopedhjälp
- att gå till veterinären         

Tackos stamtavla

Lundecock´s Watermark.. (kallas MANDEL)

finns bilder på nätet som jag tyvärr inte kan/får kopiera.